tisdag, september 20, 2005

Budgeten är konstgjord andning

Den nya jobbsatsningen betyder bara att det inte blir sämre. Den lilla sänkningen av den öppna arbetslösheten nästa år beror på AMS-åtgärder. När tjänstesektorn gick i stå 2001 borde motåtgärder ha vidtagits. För att så inte skedde borde regeringen kritiseras för.

Regeringens budgetproposition innehåller en intressant bakgrundsbeskrivning till varför det ser så illa ut idag på arbetsmarknaden. Här framgår det att tjänstekonsumtionen har stagnerat sedan början av 2000-talet. Men någon hänsyn till detta tar regeringen inte i sina förslag till hur fler jobb skall skapas eller stimuleras. Det beror främst på att resultat skall kunna redovisas före valet om ett år.

Vissa resultat kommer att kunna redovisas men enligt finansdepartementets egna beräkningar kommer de att ligga en god bit under målen. Antalet sysselsatta kommer att öka med 1,3 procent. Men eftersom fler kommer ut på arbetsmarknaden kommer den reguljära sysselsättningsgraden, som i år ligger på 76,6 procent, också år 2006 att ligga på 76,6 procent. Målet är 80 procent.

Det stora misslyckandet består i den blygsamma minskningen av antalet arbetslösa. I år förutses den öppna arbetslösheten bli 5,9 procent (enl ny def) - lika mycket som förra året. Nästa år kommer arbetslösheten att sjunka till 4,8 procent. Målet är 4,5 procent (enl ny def). Orsaken till minskningen är i allt väsentligt en ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen med 0,9 procentenheter (från 2,7 till 3,6 eller 43' pers). Av hela förbättringen av den öppna arbetslösheten på 1,1 p e är 0,9 p e konstgjord andning. (Källa: bil 2, s 42)

Den stora jobbsatsningen på 55 000 personer i offentlig sektor som regeringen går ut med, räcker i stort enbart till för att läget inte skall försämras. Att arbetslösheten sjunker beror på den ytterligare satsning på AMS-platser som också vidtas. Detta visar att det är betydligt radikalare åtgärder som behöver vidtas.

Som jag tidigare har argumenterat behövs en satsning på den privata tjänstesektorn. Den kan komma igång relativt snabbt och riskerar inte att möta utländsk konkurrens som importkonkurrerande varutillverkning gör. Ökad export, som många traditionalister drömmer om, är något som det tar årtionden att stimulera fram.

Nu visar finansdepartementet ett diagram (bil 2, s 58n) som illustrerar hushållens köp av varor resp tjänster. Under början av 1990-talet ökade tjänstekonsumtionen något snabbare än varukonsumtionen. Därefter kom en period där ökningen gick parallellt. Men sedan slutet av år 2000 har tjänstekonsumtionen stannat av. Finansdepartementet skriver:

"En faktor som sannolikt spelat in är att varukonsumtionen stimulerats av en internationell prispress på varor medan motsvarande prissänkningar inte skettinom tjänstesektorn."

Samtidigt ökade hushållens sparande kraftigt. Dessa två faktorer har uppenbarligen bidragit till att tjänstesektorn och sysselsättningen utvecklats oförmånligt sedan dess. Något borde ha gjorts för flera år sedan för tjänstesektorn i syfte att undvika att hamna i dagens tryckta sysselsättningsläge. Det är något som oppositionen borde klandra regeringen för.

Lars Calmfors förordar kombination av utbudsökande och efterfrågestimulerande åtgärder

1 Comments:

At 20 september, 2005 19:19, Blogger Per-Olof Persson said...

Tjänstekonsumtionen fram till år 2000

Var det inte så att tjänstekonsumtionen i slutet av 1990-talet fram till år 2000 i stor utsträckning berodde på IT-boomen? USA skapade en IT-boom på börsen genom att sänka räntan och låta bankerna skapa en kreditexpansion. Ju mer pengar som kan användas till spekulation desto högre kan aktiekurserna bli.

De smarta spekulanterna studerar siffrorna för penningmängden. Joseph Kennedy skapade en enorm förmögenhet när han såg att penningmängden slutade att öka 1928. Han sålde allt och lånade aktier för att sälja aktier innan raset 1929. Köpte tillbaka aktierna för en spottstyver och lämnade tillbaka dem. Mellanskillnaden gav en stor vinst.

I slutet av 1990-talet skulle alla satsa på internet och nya affärsprogram. Man hade fått en ny ekonomi som aldrig skulle ge några lågkonjunkturer. IT skulle ständigt höja produktiviteten och alla satsade på detta. Kreditexpansionen skapade på kort sikt många nya IT-tjänster. Detta kan ses som en engångshändelse.

Det behövs något som kan ge nya tjänstearbeten på lång sikt. På något sätt måste dessa arbeten bli billigare för att kunna efterfrågas.

Exporten som efterfrågemotor

Kan exportintäkterna höja efterfrågan i vår ekonomi? Har ett företag exportintäkter i utländsk valuta så räknas dessa intäkter om till svenska kronor. Då kan det se imponerande ut i företagens resultaträkningar eftersom både intäkter och vinster ser ut att vara uppblåsta.

Vad händer om företagen skulle använda den utländska valutan i Sverige? De måste växla valutan till svenska kronor och eftersom antalet kronor inte blir fler så kan detta inte öka efterfrågan i Sverige.

Blir ett land rikt på att exportera? Ett land blir rikt på att importera produkter som är billigare och bättre jämfört med de produkter som kan produceras inom landet. Då kan landets befolkning konsumera fler och bättre produkter. Dock så måste importen finansieras av exporten. Export är i annat fall Ebberöds Sparbank.

Importen skulle kunna ge en ökad efterfrågan i landet om de importerade produkterna tilläts att sänka den allmänna prisnivån. I så fall skulle människor kunna efterfråga fler produkter producerade i landet. Detta är idag förbjudet eftersom Riksbanken måste hålla inflationen över 1 % på två års sikt.

Problemet är att man inte skiljer på deflation och deflation. En allmänn prissänkning som sker genom att produktionen ökar i snabbare takt än penningmängden är helt ofarligt. Detta ger dessutom en större efterfrågan genom att fler produkter kan köpas för samma mängd pengar. Denna situation förekom i Storbritannien efter Napoleonkrigen, 1815 fram till 1914. Produktionen ökade 16 gånger under 1800-talet och detta gav ingen ekonomisk kris.

Deflation genom att penningmängden minskar kan ge svåra depressioner. Om lån inte kan betalas tillbaka och nya lån inte ges av bankerna så kan denna situation uppkomma. Dock så är förutsättningen att man först har tillåtit en kraftig kreditexpansion. I annat fall kan denna situation inte bli aktuell.

 

Skicka en kommentar

<< Home